På tivoli





Missade visst nattningen...

Satte på Superhjältarna i Torstens rum och satte mig vid datorn i en kvart. När jag skulle gå och lägga barnen möttes jag av denna syn. Två av tre fisråttor sover redan...
Upptrappning till kombinerad kur
Familjen (minus storebrorsan)





Ikväll började jag äta
Dag 6
Som tröst

Tidigare har jag den här Småfolksklänningen

Handlar från Lucky Little Me kanonservice och så kommer de så här fint inslagna :)

Dag 5
Dag 4
Köpte äntligen en våg idag. Den stannade på 67,7 kilo men så får man ju tänka på att tre kilo tappar man när man tömmer mag/tarmkanalen. Alltså skulle jag gå upp tre kilo direkt om jag började äta. Jag väger ganska precis 20 kilo mer än jag gjorde innan jag fick barn och då jag rökte 30 starka cigaretter om dagen. Då rökte jag bort hungern.
Hursomhelst är jag jättepigg idag. Imorse var jag klubbad efter en ganska god natts sömn, men sen blev jag energisk. Nu ska jag ta med mig Torsten ut på studsmattan.
Dag 3
Måste få i mig mer vätska och ska köpa en våg.
Snyggare än så blir man inte

Om ensamhet, utanförskap, utveckling....
Under perioder av utveckling så tror jag att det blir ännu mer påtagligt att man känner sig ensam men samtidigt är det nästan nödvändigt att man är det då. Att man byter umgänge när man ska försöka växa från ett mindre konstruktivt liv till något större och bättre. Under den resan är man ensam och hade man inte varit det så hade man inte kunnat göra den. Den närmaste omgivningen - familj och vänner - håller alltid dig kvar som den gamla du. Inte av elakhet utan för att det är den de känner och älskar och när du förändras blir de otrygga... Alltså måste man ruska av sig sina nära och kära till dess att man är stärkt i sitt nya jag och inte förrän då kan man börja bygga upp nytt umgänge.
Det var vad jag ville säga just nu... jag kommer nog på massor mer om ett tag.

Dag 2
Jag har börjat gå upp tidigare också. Redan vid fem. Och så tar jag antingen en tidigare buss eller tåget så att jag får en promenad på morgonen. Herregud snart blir jag rädd för mig själv. Hur hurtig får man bli?!
Sista tuggan...
Önska mig lycka till!!
Mmmmm... Anna är tillbaka :hjärta:

Förresten
Enligt utredningen så skulle Mikaelgården förbättra elevinflytandet på skolan för att öka elevernas känsla av att kunna påverka sin situation och när de gjort uppföljning anser Skolverket att Mikaelgården uppfyller de krav man ställt och är nöjda.
Världens snyggaste och duktigaste!!


Chokladöverdos

Tror att Karolina knäckte nöten...
Du får en slängkyss i belöning, Karolina!
Vem är han?

Ingen som känner igen honom? Belöning utfästs till den som kan identifiera honom...
Han har några alias som t ex Skägget som fastnar i gylfen Ev är han samma person som kallas Skägget i brevlådan.
Vad var det i förrgår?
Power dance
Jag tror att den kallas POWER DANCE den här dansen som dansas i delar av Afrika. Tack Johanna för den fina länken! Och vad kul att ses!!
SjalBarn :)

Å SjalMamma

Bildbomb

Här lever vi på sommaren... men rutchkanan och gungställningen kom inte med... och så kommer ju poolen upp så småningom...








Torsten saknas på bilderna (förutom i studsmattan) men han har hållit låg profil med sin öroninflammation... penicillinet tar nog ner honom lite. Han är trött!
Du är min bebis, mamma!
Närakuten rules!

Bemötandet blev på topp. De frågade var vi ville vänta och det fortsatte i samma stil. Läkaren hade kanske inte jättekunskaper om autism men hon litade på att jag visste vad min son klarade. Torsten var så förberedd på vad som skulle ske att han efter att halsen och öronen kollats drog upp tröjan och sa till doktorn att hon fick lyssna på hans hjärta men medicin fick hon inte ge honom. Vi kommer att påbörja amimox imorgon om det går. Vi blandar den i juice. Det var ett snabbt och smidigt läkarbesök som gjorde att Torsten fick lyckas stort

Den här gången fick vi rådet att komma på hörselkontroll och en förfrågan om vi ville ha en remiss till öronmottagningen eftersom läkaren såg risken att få dubbla handikapp. Puss på dig doktorn!!!
Ett år utan LSS
Fler odlingar

Iddes inte gå ut och plåta utan tog från fönstret.
Hade förresten en minisjalträff här idag och träffade en sjuveckorsbebis... inte ett dugg bebissjuk nu...
Mitt i livet
2½-åringar är världens bästa!!! Liv och Sonja är såna busungar och håller mig sysselsatt heeela tiden. Disken står halvdiskad från igår för jag somnade med dem igårkväll. Jag blir helt skogstokig på dem för att de kivas och går på. Det är fem minuter mellan illvrålen - deras alltså. Igårkväll sa Liv (som är i en explosiv språkutvecklingsfas): Ja bi så tött på däj! Ops! Hur många gånger om dagen utropar jag: Men herregud ad håååller ni pååååå med?! Jag blir så trött på er!!! Så igår sa jag till dem att jag är inte alls trött på dem. Jag blir bara så trött på deras bus. Jag kan inte påstå att jag märkte någon skillnad. Jag tror att de vet att det bara är en känsloyttring p g a deras bus och att det inte är dem jag är trött på. Att de vet det i hjärtat. Torsten däremot tror att han är ratad som person varje gång man är oense och han stänger in sig och blir djupt olyckligt så fort han blir tillrättavisad. Mitt hjärta är krossat, hulkar han. Då får jag lägga handen på hans hjärta en stund och så försöker jag förklara varför man ibland blir lite upprörd och varför man säger till sina barn... ändå blir det precis samma sak nästa gång. Avledning är det enda som funkar men då ska man ha tid och energi till det och det är väl inte direkt dussinvaror här hemma. Då blir disken lidande istället.
Nu ska jag städa och skura golven för tredje gången på en vecka. Och så ska jag klippa gräset för första gången sen vi flyttade hit (sep 06). Maken har varit så lycklig över hur snabbt och enkelt man klipper här (20 min) mot förra huset då det tog 2 timmar så jag har inte fått klippa.
Och så är det dags för Torstens hårklippning :( Jag tror vi tar det i veckan... Förberedde lite igår och han är såååå olycklig. Ska försöka få låna en frisörkåpa så att han slipper få hår på kroppen i alla fall. Det gör ont på honom att få håret klippt. Och det är bland det jobbigaste vi har. Förra gången fick han duscha mig med kläderna på efteråt för att få ur sig ilskan och frustrationen...
Hur gör jag med nacken?
Och jag använder bara termen psykfall i det här fallet för att det är felaktigt och surt. Annars anser jag inte att människor med själsliga problem eller psykiska besvär är psykfall. Har själv varit där.
:bighug:

Idag börjar det gro lite
Idag är det ösregn ute... imorse fick jag ha regnkappa på när jag skulle till bussen till Degerfors. Där var det jättefint väder fram till det var dags för mig att gå till tåget. Tacksamt att ha regnkappan med mig men herregud jag var blöt till knäna innan jag kom hem. Barnen har varit hemma med pappa idag så jag kom hem till sovande småtjejer (och pappa) och en Torsten som hade lääängtat efter sin mamma. Det är skönt med regndagar. Fast barnen blir ju rastlösa.
Just nu sitter Liv bredvid mig och skickar i sig en Päronsplitt och är så fin att det gör ont i hjärtetrakten...