Tack!
Hittade en bra länk
om man vill läsa mer om teacch Det verkar vara ett specialarbete av något slag... Och här är Helene Tranquists version
Mycket händer här...
Äntligen har vi dragit om telefonledningen så att vi kan ha modemet och routern mer centralt och jag kan surfa i sängen :) Och Torsten har datorn i sitt rum! Lyckan är total!
Sen hände det mer grejer. Staketet är nästan uppe. Vissa tycker det är bra andra tycker annorlunda... Staketet är alltså bostadsanpassning som vi fått genom kommunen och väntat på i åtta månader. Men tjejerna kan inte kila över till grannpojken som är 18 månader och kika på hans mammas och pappas Passat :(
Sen hände det mer grejer. Staketet är nästan uppe. Vissa tycker det är bra andra tycker annorlunda... Staketet är alltså bostadsanpassning som vi fått genom kommunen och väntat på i åtta månader. Men tjejerna kan inte kila över till grannpojken som är 18 månader och kika på hans mammas och pappas Passat :(
Tips på scheman
Klädscheman
Veckoschemat som ofta bara visar upp en aktivitet åt gången. Bad och nagelklippning är nytt för den här veckan. Jag gjorde pilen åt Torsten så han ska veta vilken dag det är. Samma schema finns på dagis så han har lärt sig genom att vi har samma överallt.
Dygnsschema så att han vet vilken tid på dygnet det är.
Aktivitetsschema med fyra alternativ och aktivitetsbok
Så här ser schemat ut utan bilder. Bara kardborre på laminerad kartong. Lätt att ha med. Klädschema har jag inte ens kardborre på utan bara häftmassa (eller kludd som jag hört det kallas).
Så här sitter de i Torstens rum. Allt är lätt att ta med. Det behöver inte vara så avancerat. Laminerad kartong och laminerade bilder med häftmassa är mer än nog för ett schema. Veckoschemat behöver inte följa med om man åker iväg.
Veckoschemat som ofta bara visar upp en aktivitet åt gången. Bad och nagelklippning är nytt för den här veckan. Jag gjorde pilen åt Torsten så han ska veta vilken dag det är. Samma schema finns på dagis så han har lärt sig genom att vi har samma överallt.
Dygnsschema så att han vet vilken tid på dygnet det är.
Aktivitetsschema med fyra alternativ och aktivitetsbok
Så här ser schemat ut utan bilder. Bara kardborre på laminerad kartong. Lätt att ha med. Klädschema har jag inte ens kardborre på utan bara häftmassa (eller kludd som jag hört det kallas).
Så här sitter de i Torstens rum. Allt är lätt att ta med. Det behöver inte vara så avancerat. Laminerad kartong och laminerade bilder med häftmassa är mer än nog för ett schema. Veckoschemat behöver inte följa med om man åker iväg.
Normalutvecklade?
Jag är förundrad... *stirrar i fjärran*
Sonja klarar en del två-ords-meningar och Liv fick nästan på sig sina pyjamasbyxor själv igår. Ena benet fick hon på och jag hjälpte henne med andra. Sen drog hon upp dem själv... Torsten gjorde första försöket till att klä på sig när han var 4 ½ och sa mamma vid 3 ½ och började prata meningar förra våren/sommaren...
Sonja klipper gräs, Liv leker och Torsten äter bulle
Förresten gungade tjejerna i Museiparken i Karlstad igår. Sonja gillade det inget vidare medan Liv skrattade hela tiden :) Äntligen!!
Sonja klarar en del två-ords-meningar och Liv fick nästan på sig sina pyjamasbyxor själv igår. Ena benet fick hon på och jag hjälpte henne med andra. Sen drog hon upp dem själv... Torsten gjorde första försöket till att klä på sig när han var 4 ½ och sa mamma vid 3 ½ och började prata meningar förra våren/sommaren...
Sonja klipper gräs, Liv leker och Torsten äter bulle
Förresten gungade tjejerna i Museiparken i Karlstad igår. Sonja gillade det inget vidare medan Liv skrattade hela tiden :) Äntligen!!
Resignerad frukost och Mors Dag
Ni kanske minns mitt desperata rop på frukosthjälp? Nu har jag resignerat helt och idag åt mina småstroll gröna oliver med ansjovis, prinskorv och kryddade riskakor. Till detta försökte jag med o'boy men det dög förstås inte. Provivas jordgubbsdryck är det som gäller för stunden. Barnen åt med god aptit i alla fall och det är väl det som räknas.
Och så till Mors Dag. Min man brukar ALLTID glömma dagen och får åka och köpa en panikbukett. Saken är den att jag är ganska bortskämd med blommor och på Mors Dag vill jag ha något speciellt. Nåväl, i denna turbulenta tid trodde jag inte verkligen inte att han skulle komma ihåg mig. Igår efter vår utflykt gick jag ut till bilen för att hämta in lite grejer som vi glömt kvar. Maken hade varit till affären emellan. När jag kommer ut till bilen ligger där en stor och fin trädgårdsbok. Precis en sån som jag tänkt köpa. Tänk att vi tänkte lika, tänkte jag och tog in den. När maken kommer upp ur källaren talar jag om att jag tog in boken han glömt där... Som var min Mors Dags-present...
På sjalträff i Museiparken
i Karlstad har vi varit idag. Efteråt lekte vi i lekparken och köpte bullar på Värmlandsmuseum. Torsten fick en leksak på Barnens Hus och alla utom maken sov i bilen hem. Torsten har faktiskt lagt sig nu och mår inte riktigt bra. Funderar på om han kan ha öroninflammation.. han känns inte varm men säger att han har ont i kinden. J-dra perceptionsstörningar som gör att han inte känner som vi andra :( Och autismen som gör att han inte kan förklara. Nåväl det var en riktigt bra dag i alla fall. Jag har åkt rutchkana och gungat på gungbräda :)
Vågat infall
Idag efter att jag hämtat Torsten på dagis och tjejerna hade sovit middag var jag lite rastlös. Jag hade ingen lust att stanna hemma och det är inte lätt att få Torsten att lämna hemmet om det inte utlovas dyra leksaker. Nåväl, jag föreslog att vi skulle ta skrindan och gå och köpa en tidning och godis. Det gick hem. Tanken var att vi skulle gå alla fem - alltså hela familjen utom Erik som är hos sin mamma i helgen. Precis när barnen är klädda och ska sättas i skrindan ringer makens handläggare på FK för att försöka döva sitt samvete (fatta att killen jobbar med rehabilitering!!) Jag insåg att det skulle bli långvarigt så jag tog barnen med mig och gick. Torsten gick på ditvägen - vi gick till COOP. Sonja hade fullt upp att peka på alla bilar och upprepa "bila, bila!" medan Liv satt och strök på sin katt.
När jag kom in på COOP insåg jag att jag begått ett misstag. Skrinda!? Barnen kliver ju bara ur när de har lust. Och när man suttit snällt hela vägen dit så vill man sträcka på benen när man kommer fram. Vi mer eller mindre sprang genom affären. De fick allt de pekade på och lite till. Det blev en dvd-film om dinosaurier till Torsten och två Pippi-dockor till Liv & Sonja. Två bilpåsar kom med också för att de skulle ha något att hålla i händerna. Sonja höll på att bli tokig när jag inte öppnade påsen och gav henne bilar. Kön var lång för att ta sig ut, men det gick bra ändå.
När vi skulle hem ville Torsten läsa på filmens omslag så jag sa till honom att han fick sitta i skrindan han med. Där satt de och trängdes alla tre medan de proppade munnarna fulla med bilar :) Det började t o m regna men de var lika glada för det.
SUPERMAMMAN är tillbaka!!
När jag kom in på COOP insåg jag att jag begått ett misstag. Skrinda!? Barnen kliver ju bara ur när de har lust. Och när man suttit snällt hela vägen dit så vill man sträcka på benen när man kommer fram. Vi mer eller mindre sprang genom affären. De fick allt de pekade på och lite till. Det blev en dvd-film om dinosaurier till Torsten och två Pippi-dockor till Liv & Sonja. Två bilpåsar kom med också för att de skulle ha något att hålla i händerna. Sonja höll på att bli tokig när jag inte öppnade påsen och gav henne bilar. Kön var lång för att ta sig ut, men det gick bra ändå.
När vi skulle hem ville Torsten läsa på filmens omslag så jag sa till honom att han fick sitta i skrindan han med. Där satt de och trängdes alla tre medan de proppade munnarna fulla med bilar :) Det började t o m regna men de var lika glada för det.
SUPERMAMMAN är tillbaka!!
En enkel fråga
VARFÖR ÄR DET SÅ PROVOCERANDE MED STORFAMILJER?
Eller egentligen två:
VARFÖR ÄR DET SÅ PROVOCERANDE ATT VI VILL HA FLER BARN?
Jag menar inte bara vi i vår familj utan alla som vill ha fler än två barn. Vill man ha mer än tre är det något allvarligt fel. Jag har svårt att tänka mig något trevligare än en stor familj med många barn, men märker på omgivningen att det är heeeeelt galet. Varför?!
Funderade vidare och inser att jag skulle kunna förstå om infertila skulle känna sig provocerade av vårt barnalstrande... Men jag är ju infertil själv och gör ivf...Hmm, jag tror inte heller att de som reagerar tänker på statskassan när de ogillar familjer med många barn. Det känns mer som att det har känslomässiga orsaker. Jag skulle gärna vilja höra de åsikterna. Gärna anonymt om man tycker det är känsligt.
Eller egentligen två:
VARFÖR ÄR DET SÅ PROVOCERANDE ATT VI VILL HA FLER BARN?
Jag menar inte bara vi i vår familj utan alla som vill ha fler än två barn. Vill man ha mer än tre är det något allvarligt fel. Jag har svårt att tänka mig något trevligare än en stor familj med många barn, men märker på omgivningen att det är heeeeelt galet. Varför?!
Funderade vidare och inser att jag skulle kunna förstå om infertila skulle känna sig provocerade av vårt barnalstrande... Men jag är ju infertil själv och gör ivf...Hmm, jag tror inte heller att de som reagerar tänker på statskassan när de ogillar familjer med många barn. Det känns mer som att det har känslomässiga orsaker. Jag skulle gärna vilja höra de åsikterna. Gärna anonymt om man tycker det är känsligt.
Slut föräldradagar :(
I mitten av juli är mina föräldradagar slut :( Jag trodde de skulle räcka fram till tjejerna börjar på dagis *ynk* Detta sammanfaller med Försäkringskassans klappjakt på sjuka och svaga människor. De godkänner inte längre makens sjukskrivning och han ska tillbaka i arbete om en vecka utan rehabilitering efter sex års sjukskrivning. Egentligen uttalar de sig inte om hans arbetsoförmåga. De underkänner hans läkares intyg - och det förstår jag när jag läser det -men hon vägrar att skriva nytt och omformulera sig. Vad gör man då? När hon får frågan om hon egentligen tycker att han ska tillbaka till arbete svarar hon inte... Detta är en överläkare... FK:s förtroendeläkare (läs GUD) har sagt sitt och det är bara nya utlåtanden från läkare som kan få FK att titta på ärendet igen. Hursomhelst får vi först vara föräldralediga ihop och sen får vi se vad det blir...
J-vla regeringsbyte! Nu skiter vi i de svaga i samhället :( Maken är inte ensam om att plötsligt bli kastad ut i arbetslivet fast han inte är frisk. Det görs systematiskt just nu och egentligen kan man väl inte skylla FK för de följer bara de direktiv de får och det här är politik. Det stinker!!
Kan tillägga att jag pratade med en handläggare på FK igår och hon sa att de som jobbar med sjukskrivningar mår jättedåligt p g a de direktiv de jobbar med nu. de blir sjuka själva av att behandla sjuka människor så här... Vedervärdigt!
J-vla regeringsbyte! Nu skiter vi i de svaga i samhället :( Maken är inte ensam om att plötsligt bli kastad ut i arbetslivet fast han inte är frisk. Det görs systematiskt just nu och egentligen kan man väl inte skylla FK för de följer bara de direktiv de får och det här är politik. Det stinker!!
Kan tillägga att jag pratade med en handläggare på FK igår och hon sa att de som jobbar med sjukskrivningar mår jättedåligt p g a de direktiv de jobbar med nu. de blir sjuka själva av att behandla sjuka människor så här... Vedervärdigt!
Lyxdag i Småstad
Idag skämmer jag bort mig själv lite efter några dagar av självömkan. Jag sitter och äter sesambagels med färsk getost (min stora last i livet förutom färska frukter och bär) och importerade jodrgubbar. Men om jag ska vara helt ärlig har jag ätit jordgubbar och vindruvor dagligen i en vecka nu.
Och igår fick jag ett paket från Gudrun Sjöden med kläder som var såååå rätt och som jag genast satte på mig. broderade tygskor var det med också. Underbara! Och idag damp min nya sommarsjal ner i brevlådan. En naturfärgad gauze som skulle färgas var planen. Men uh, vad snyggt det var med naturfärgat! Den får vara som den är.
Liv & Sonja fick somna en efter en i den medan Torsten hoppade studsmatta. Nu sussar tjejerna i sängen och jag sitter och äter. Torsten dricker o'boy på havremjölk med sugrör. Vi har det gott!
Jag har redan börjat tulla på jordgubbarna här :)
Liv äter björnbärsmarmelad och Sonja jobbar i trädgården.
Och igår fick jag ett paket från Gudrun Sjöden med kläder som var såååå rätt och som jag genast satte på mig. broderade tygskor var det med också. Underbara! Och idag damp min nya sommarsjal ner i brevlådan. En naturfärgad gauze som skulle färgas var planen. Men uh, vad snyggt det var med naturfärgat! Den får vara som den är.
Liv & Sonja fick somna en efter en i den medan Torsten hoppade studsmatta. Nu sussar tjejerna i sängen och jag sitter och äter. Torsten dricker o'boy på havremjölk med sugrör. Vi har det gott!
Jag har redan börjat tulla på jordgubbarna här :)
Liv äter björnbärsmarmelad och Sonja jobbar i trädgården.
Torstens cykel
Idag har vi varit på barnhabiliteringen och hämtat Torstens cykel! Han skulle minsann inte med och titta på någon cykel. Maken dök inte upp när han skulle så jag fick slänga ner två hungriga tjejer i kärran och ta en smågråtande son i handen och släpa oss uppför backen (vi bor granne med barnhab). När vi kom upp började han leka med grejerna där. Han är ju så hemma där eftersom han varit där så ofta. Cykeln tittade han inte åt men Liv däremot lekte med den. Sonja gick in i gymnastiksalen och grejade runt lite. Hon hittade leksaker och en studsmatta. Cykeln är försedd med en stång att hålla i för oss (om vi vill) och plattor på pedalerna där man kan spänna fast fötterna. Dem ska vi ta bort. Torsten som inte ville ens titta på cykeln cyklade hem. Sen fick pappa ta honom till leksaksaffären och köpa ytterligare en bananyckel (Bionicle) som belöning. 
På söndag är det Mors Dag. JAg är beredd att sätta en peng på att jag inte blir uppvaktad i år...
Drömmen om att bli fotomodell... *fniss*
Äntligen har den blivit sann. Det är visserligen inte Paris eller Milano, men oj så glamoröst! Här finns jag och här! Snart kommer nog inbjudningarna till kändisfesterna... Nu gäller det att träna bort gäddhänget så att jag passar in i festblåsorna. Det är ett sjå att ligga på topp. Får man ha med barnen på premiärerna tro?
Sämsta mamman
Igår insåg jag att mina tjejer aldrig har gungat :( Dåliga samvetet slog till och jag bestämde att vi skulle ut och leta lekplats och gunga för glatta livet. På med kläderna och klok som jag var packade jag ner regnkläder med. Vi tog en uppförsbacke - brant - för att jag visste att det fanns en lekplats i ett litet skogsparti bara en bit hemifrån. Det är verkligen tungt att dra en tvillingvagn uppför en brant backe :( När vi kom fram insåg jag att det inte finns några babygungor och samtidigt började det spöregna.
Men oj, vad kul det är att åka rutchkana i galonisar. Vilken fart!! Fast de har fortfarande inte gungat... Hemska mamma!!
Men oj, vad kul det är att åka rutchkana i galonisar. Vilken fart!! Fast de har fortfarande inte gungat... Hemska mamma!!
Hmm... filoferar
Inte så sällan undrar jag hur det kommer sig att jag får så... omständiga barn. De är väldigt medvetna om omgivningen och är ganska svåra att leva som förr med. De är lynniga. De somnar inte när de ska (förutom trötta Liv då) och de äter inte när det är stojigt runt dem. Sonja vill inte åka vagn och blir hysterisk om hon tror att hon ska sova. Torsten skulle inte somna alls utan hjälpmedel.
När jag tänker på det här så kommer frågan: Hur är jag själv då? Jag är ganska spänd av mig. Väldigt medveten hela tiden. Som att jag var på min vakt, antar jag. Jag har jättesvårt för att varva ner.
Varför skulle jag få lugna barn när jag är på helspänn själv? Men sen dyker nästa fråga upp: Är de såna för att de ärvt mitt sätt eller blir de nervösa av att vara runt mig? Hemska tanke!!
Jag trodde att det skulle vara lätt att vara mamma... Jag inbillade mig att det skulle vara enkelt att ta bebin med sig överallt. Men Torsten klarade inte det ens som liten bebis. Och Liv och Sonja tar jag sats för att ta med någonstans eftersom resan dit kan bli jobbig. Sonja protesterar högljutt både i vagn och sjal vissa dagar. Med en liten som är trött och kinkig så petar man bara ner liten i sjalen, men med två... var gör man av den andra? Nä, det är inte lätt att vara mamma även om det är det bästa jobb jag haft hittills...
När jag tänker på det här så kommer frågan: Hur är jag själv då? Jag är ganska spänd av mig. Väldigt medveten hela tiden. Som att jag var på min vakt, antar jag. Jag har jättesvårt för att varva ner.
Varför skulle jag få lugna barn när jag är på helspänn själv? Men sen dyker nästa fråga upp: Är de såna för att de ärvt mitt sätt eller blir de nervösa av att vara runt mig? Hemska tanke!!
Jag trodde att det skulle vara lätt att vara mamma... Jag inbillade mig att det skulle vara enkelt att ta bebin med sig överallt. Men Torsten klarade inte det ens som liten bebis. Och Liv och Sonja tar jag sats för att ta med någonstans eftersom resan dit kan bli jobbig. Sonja protesterar högljutt både i vagn och sjal vissa dagar. Med en liten som är trött och kinkig så petar man bara ner liten i sjalen, men med två... var gör man av den andra? Nä, det är inte lätt att vara mamma även om det är det bästa jobb jag haft hittills...
Det klarnar upp
Hoppas det regnat färdigt för idag. Barnen vill gå ut!!
Visar upp lite trädgårdbilder :)
Visar upp lite trädgårdbilder :)
Ordning & reda
Vad skönt det har varit med de nya rummen och sorterandet av Liv & Sonjas leksaker. Torstens var ju redan sorterade i boxarna. De behöver bara rensas ur emellanåt. Ett par gånger om dagen städar jag upp alt de dragit fram, men det ser naturligtvis ut som ett bombnedslag genast igen :) Liv är som jag var när jag var liten. Hon drar runt på allsköns grejer och sprider dem runt hela huset. Sonja är mer åt att städa. Säger man att hon ska lägga tillbaka en sak så gör hon det och ger jag henne ett skräp så slänger hon det åt mig i papperskorgen. Henne är det ordning på. Jag har mer kraft åt att plocka undan nu också för Ulf har börjat bära igen. Han nattar Sonja i sin mei tai och då somnar hon på 5-10 minuter. Hos mig kan det ta en timme och då kanske hon är ledsen också. Min kropp var faktiskt riktigt trött på allt bärande. Att bära när man ska någonstans eller medan man gör något är helt ok, men att bära bara för att bära är jobbigt. Man travar runt meningslöst... Så jag lägger bara Liv nu på kvällarna. Henne lägger man i sängen med flaskan och så får man ligga och mysa en liten stund. Hon somnar in lugnt och stilla efter 10-15 minuter. Och när de sover middag bär jag Liv eftersom hon så gärna vill det och då somnar hon på fem minuter. Hon är så smal och lätt att det inte är tungt heller. Sonja är bra mycket tyngre.
För någon månad sen hade jag problem med att Sonja bet Liv och mig. Liv hade stora bitsår och jag hade ett jättebitmärke på benet. Hon slutade med det efter ett tag, men nu har Liv börjat istället. Hon biter inte för att hon är arg eller så utan antagligen för att det kliar i munnen. Hon har bitit Sonja två gånger i armen och en gång i skinkan när de badade ikväll. Jag lider verkligen med den som blir biten för det gör infernaliskt ont. Förhoppningsvis är bådas bitperioder över när de börjar dagis.
Vi är utan avlösare nu också. Den senaste slutade mitt i natten... bokstavligen. Vi avvaktar nu och funderar på om det är så bra att ta in ytterligare en person. Vissa (hoppas du läser Karin) förstår inte att det är ett livstidsåtagande att jobba med vår son utan tror att man kan planera för ett eget liv. Hrmf. Två var mer än Torsten klarade och han blev väldigt uppstressad av att byta avlösare en gång. LSS-enheten letar efter en ny, men vi kommer nog att tacka nej. Torsten är så lugn nu när han bara har oss och dagis igen. Det blev för mycket för honom. Och då blir det ju ingen avlastning för mig heller.
Glädjande är att vi ska få en cykel (trehjuling) till honom från barnhabiliteringen. Han har just lärt sig cykla på trehjuling men när jag sa till honom att vi skulle gå och hämta en cykel på onsdag så vill han inte. Men det blir nog jättebra. Vi lägger en deposition på 1000 kr på första cykeln och sen byter vi upp oss och när vi lämnar tillbaka den sista så får vi pengarna tillbaka.
Nä, nu är det nogsvamlat för den här gången...
För någon månad sen hade jag problem med att Sonja bet Liv och mig. Liv hade stora bitsår och jag hade ett jättebitmärke på benet. Hon slutade med det efter ett tag, men nu har Liv börjat istället. Hon biter inte för att hon är arg eller så utan antagligen för att det kliar i munnen. Hon har bitit Sonja två gånger i armen och en gång i skinkan när de badade ikväll. Jag lider verkligen med den som blir biten för det gör infernaliskt ont. Förhoppningsvis är bådas bitperioder över när de börjar dagis.
Vi är utan avlösare nu också. Den senaste slutade mitt i natten... bokstavligen. Vi avvaktar nu och funderar på om det är så bra att ta in ytterligare en person. Vissa (hoppas du läser Karin) förstår inte att det är ett livstidsåtagande att jobba med vår son utan tror att man kan planera för ett eget liv. Hrmf. Två var mer än Torsten klarade och han blev väldigt uppstressad av att byta avlösare en gång. LSS-enheten letar efter en ny, men vi kommer nog att tacka nej. Torsten är så lugn nu när han bara har oss och dagis igen. Det blev för mycket för honom. Och då blir det ju ingen avlastning för mig heller.
Glädjande är att vi ska få en cykel (trehjuling) till honom från barnhabiliteringen. Han har just lärt sig cykla på trehjuling men när jag sa till honom att vi skulle gå och hämta en cykel på onsdag så vill han inte. Men det blir nog jättebra. Vi lägger en deposition på 1000 kr på första cykeln och sen byter vi upp oss och när vi lämnar tillbaka den sista så får vi pengarna tillbaka.
Nä, nu är det nogsvamlat för den här gången...
Gott & enkelt
Det var evigheter sedan jag skrev recept. Blev inspirerad när jag kikade in hos Mat-Malva - som för övrigt verkar laga fantastiskt god mat VARJE DAG.
Igår var jag helt tom i huvudet. Jag hade ingen aning om vad jag skulle laga. Det känns som att vi bara äter ett fåtal rätter. Barnen äter ju samma som vi andra och jag gör allt mjölkfritt för den skull. Men den här rätten innehåller ost - och Liv åt den ändå.
Jag kokade tortellini med ost tillsammans med frysta grönsaker (typ herrgårdsgrönsaker).
I stekpannan fräste jag vitlök, chilipeppar och spiskummin (massor). Jag tillsatte ett paket vegbitar (Hälsans kök) som är gjorde på gluten (veteprotein). När tortellinin var klar hällde jag av vattnet och hällde ner den i stekpannan och tillsatte ett paket havregrädde (3 dl). Jag vände tortellinin till allt var upphettat och strödde i lite fryst persilja. Klart att äta.
Igår var jag helt tom i huvudet. Jag hade ingen aning om vad jag skulle laga. Det känns som att vi bara äter ett fåtal rätter. Barnen äter ju samma som vi andra och jag gör allt mjölkfritt för den skull. Men den här rätten innehåller ost - och Liv åt den ändå.
Jag kokade tortellini med ost tillsammans med frysta grönsaker (typ herrgårdsgrönsaker).
I stekpannan fräste jag vitlök, chilipeppar och spiskummin (massor). Jag tillsatte ett paket vegbitar (Hälsans kök) som är gjorde på gluten (veteprotein). När tortellinin var klar hällde jag av vattnet och hällde ner den i stekpannan och tillsatte ett paket havregrädde (3 dl). Jag vände tortellinin till allt var upphettat och strödde i lite fryst persilja. Klart att äta.
Livet med autism...
Jag får ofta frågor om olika saker rörande allt runt om det här med autismen. Det finns föräldrar som lever på isolerade öar. Utan kontakt med andra i samma situation. Jag har haft olika forum som livlina de senaste tre åren. Man är ju annars helt vilse. Eller i händerna på s k specialister. Eller ännu värre - myndighetspersoner. Autism är ett sånt funktionshinder som det finns enormt mycket myter om. Alla känner till autism men ingen vet hur det yttrar sig. En anledning till att det är så komplext är att det handlar om individer. Varje person med autism är unik precis som vi andra. Det som är gemensamt för personer med autism är att de har svårigheter i det sociala samspelet, i kommunikation och i att filtrera och sortera intryck och i att bearbeta information. Vad som gör autism till ett handikapp är hur omgivningen ser ut. Med en tillrättalagd miljö kan en person med autism leva ett bra liv. Precis som en rörelsehindrad blir hjälpt av sina hjälpmedel - t ex rullstol. Det finns ett öppet forum på Allt För Föräldrar (www.alltforforaldrar.se) och ett slutet på Autismspektrum (www.autismspektrum.se). Där kan föräldrar och anhöriga träffa andra i samma situation och dela erfarenheter och ge varandra stöd. Information om olika behandlingsformer kan man få på Autismforum (www.autismforum.se) som drivs av Stockholms läns landsting (har jag för mig).
Det finns en uppsjö av teorier och behandlingsformer. För en stackars förälder är det en djungel. Man får försöka att lita på sig själv och magkänslan så att man väljer rätt. Bl a finns det teorier om att autism i själva verket handlar om tungmetallsförgiftning och intolerans mot gluten, soja och kasein. Många har upplevt stora framsteg när de tagit bort gluten och kasein från kosten - jag antar att kanske sojan också är borttagen då. Vi såg ett jätteskutt i utvecklingen i samband med att vi tog bort kaseinet (all mjölk). Vi gjorde det eftersom Torsten visat tecken på komjölksallergi (kaseinallergi). Enligt en läkare i Norge dr Karl Reichelt lider över 70 % av alla med autism av antingen mjölk eller glutenintolerans - eller bägge delar.
En annan ganska vanligt förekommande åkomma är ätstörningar. Att bara äta vitt t ex. En teori enligt DAN-projektet är att det skulle vara ett sorts beroende av de ämnen de inte tål (gluten, mjölk, soja) och att deras tarm läcker ut en sorts morfin och att de då blir höga på kosten. Det förklarar inte varför ris ingår i det min son vill ha. Ris innehåller inga av de ämnen som DAN-projektet talar om. Men ris är vitt.
En bra kost om man ska gå på alla dessa teorier skulle vara s k stenålderskost. Om man har ett barn med ätstörningar av autistisk karaktär och som i vårt fall helst äter kolhydrater så skulle en sådan kostomläggning leda till svält. Jag ger Torsten det han vill ha förutom mjölkprodukter. Sen berikar jag hans mat med kalcium och hans juice som han tack och lov dricker med Mivitotal Plus. Förut fick han järntillskott i form av Ferronol, men nu har han börjat äta kött.
Bli medlem i Föreningen Autism (www.autism.se)!!
Fråga på eller tyck något!!
Det finns en uppsjö av teorier och behandlingsformer. För en stackars förälder är det en djungel. Man får försöka att lita på sig själv och magkänslan så att man väljer rätt. Bl a finns det teorier om att autism i själva verket handlar om tungmetallsförgiftning och intolerans mot gluten, soja och kasein. Många har upplevt stora framsteg när de tagit bort gluten och kasein från kosten - jag antar att kanske sojan också är borttagen då. Vi såg ett jätteskutt i utvecklingen i samband med att vi tog bort kaseinet (all mjölk). Vi gjorde det eftersom Torsten visat tecken på komjölksallergi (kaseinallergi). Enligt en läkare i Norge dr Karl Reichelt lider över 70 % av alla med autism av antingen mjölk eller glutenintolerans - eller bägge delar.
En annan ganska vanligt förekommande åkomma är ätstörningar. Att bara äta vitt t ex. En teori enligt DAN-projektet är att det skulle vara ett sorts beroende av de ämnen de inte tål (gluten, mjölk, soja) och att deras tarm läcker ut en sorts morfin och att de då blir höga på kosten. Det förklarar inte varför ris ingår i det min son vill ha. Ris innehåller inga av de ämnen som DAN-projektet talar om. Men ris är vitt.
En bra kost om man ska gå på alla dessa teorier skulle vara s k stenålderskost. Om man har ett barn med ätstörningar av autistisk karaktär och som i vårt fall helst äter kolhydrater så skulle en sådan kostomläggning leda till svält. Jag ger Torsten det han vill ha förutom mjölkprodukter. Sen berikar jag hans mat med kalcium och hans juice som han tack och lov dricker med Mivitotal Plus. Förut fick han järntillskott i form av Ferronol, men nu har han börjat äta kött.
Bli medlem i Föreningen Autism (www.autism.se)!!
Fråga på eller tyck något!!
Dags för en middagslur
Pappa inviger en av sina nya mei tai
Ryggsäck, tibetansk
Få upp barnet på ryggen. Det är inte svårt eller farligt. Man tappar inte sitt barn.
Lägg sjalen över barnets rygg och rumpa - ända upp till nacken. Mitten av sjalen ska vara på mitten av ryggen. Peta ev in lite tyg under barnets rumpa.
Spänn tyget. Speciellt kanterna. Dra ändarna så att sjalen sitter som en ryggsäck på axlarna.
Dra tyget över ena benet och under det andra så att sjalen korsas under rumpan på barnet.
Om du är lite axelbred kanske du kan nöja dig med att knyta på magen nu. Om du har klena axlar som jag eller är gravid avslutar du med en tibetan. Det låser knytningen riktigt bra också.
Du sätter ena änden mellan knäna medan du trär in andra änden under motsatt "axelband". Sen den andra på andra sidan. Ändarna petar du bara in så att de inte hänger lösa.
Så där.
Mer sjalar
Paket från Mexico
Så här får de det:
Torstens rum. Det är inte så rörigt som det ger intryck av när man ser hyllan med alla gubbar. Bokhyllan är inte iordning ännu.
Liv & Sonjas rum. Äntligen fick jag deras leksaker sorterade också. Vet inte när vi ska orka/hinna måla och tapetsera...
IKEA idag
Vi tog oss en tur till IKEA idag för att köpa en hylla till barnen. Torsten har bytt rum. Vi gjorde iordning ett rum till honom när vi flyttade in i huset men då sov han ju hos mig på nätterna. Nu när han valt att sova i egen säng sover han i Blåa rummet. Det rum som Liv & Sonja skulle ha. Oss spelar det ingen roll. Vi vill bara att han ska trivas och känna sig trygg.
Tjejerna och Torsten var tålmodiga fast det var jättemycket folk. Det blev mycket sittande först i bilen sen i kärran och sen i bilen igen. När vi kom hem köpte vi hämtmat och satt på altanen och åt. Torsten hoppade i studsmattan och busade med pappa medan Liv & Sonja åkte rutchkana och lekte med grannpojken.
Förvaring
Liv gosar med flätade sjalar
Torsten & Clownen Manne
Idag var Torsten och såg på Clownen Manne med dagis. Han hade jättekul. Om han ser förskrämd ut på bilden så är det nog för att Manne tar i honom. Han ville själv fram och hälsa.
Girasol regnbåge
direkt från Tyskland
Några timmar senare...
Några timmar senare...
Torstennattning :)
Våra dagar i bilder
En dikt
som jag tagit från Dr James MacDonalds hemsida
I tell my little boy
sit still, do something, look at me
He keeps running and
he keeps touching, and
he keeps moving on.
I don?t know what he is doing.
Where?s that little boy who
was such a "good" baby?
He used to let me hug
and kiss him
Now he doesn?t let anyone
touch him much
And he hardly ever
shows me love.
What can I do when
he runs around in circles?
It makes my head spin
around in circles
Do I have to make him stop?
Can I?
When he just looked at me I melted.
And he got his way too much.
So I lost him for awhile
until I learned to stick to my guns.
For a long time I have wanted him to talk;
now I just want him to look at me.
I want him to make me feel he cares
I want him to care more about people than
things.
He talks to himself a lot sometimes
So I know he knows something.
Why doesn?t he tell me about it?
He knows a lot but nobody else will believe me.
Then I learned neither of us could run the show.
He had to learn to be a partner,
and First I had to be his.
I tried to be a teacher.
I taught him colors and numbers,
But he stayed alone even more.
How will colors and numbers
Help him become a person?
Then I learned to play with him.
I kept him with me--I just wanted anything--safe.
I wanted to feel like a human being with him.
That?s my job--to get him to treat people like
human beings.
He resisted at first--kicked and hit.
I?ll have none of that--he lost his freedom for
violence.
I wanted and accepted anything he did
Then I did something like it and kept it going.
He still resisted and tried to escape
But now he was looking at me,
Especially when I acted like him.
And for now, I didn?t need words yet.
His looks were worth more
Than diamonds to me
And I knew we were on our way.
James MacDonald
Ny bärpåse
Kolla in denna roliga bärpåse i skojigt afrikanskt tyg. Liv poserar villigt!
Åsså en bonusbild på hoppe antiguan (med Sonja i) som är så mjuk och go men såååå lång. Blir lagom till Ulf när han kommer igång och bär igen. Fast han har rasat i vikt så han kanske behöver en kortare han med...
Frukosttips!!
Jag behöver desperat frukosttips!
Snott från Johanna igen
Johanna hittar ju så många bra grejer. Det är så enkelt att bara stjäla därifrån. Varför uppfinna hjulet två gånger?
Det går ut på att minnas något speciellt man gjorde de år som slutar på 0, 2 och 7.
1972
Jag är sex år. Bor i Karlskoga och börjar lekis.
1977
Jag är elva år. Jag bor i Bureå i Västerbotten. Elvis Presley och min farfar dör 16 augusti.
1980
Jag är fjorton år. Vi har flyttat till Kristinehamn. Jag vantrivs och på Lucia dricker jag mig jättefull på någons föräldrars hembryggda vin.
1982
Jag går ut nian.
1987
Ett mörkt år...
1990
Jag lämnade äntligen Kristinehamn för en liten håla utanför Munkfors :) Underbart!
1992
Jag åker till Brighton för att studera men stannar kvar och jobbar i en spelhall. Illegalt eftersom det var tiden före EG/EU och EEC
1997
Nyseparerad. På grönbete. En vansinnigt rolig partysommar.
2000
Ulf och jag har flyttat ihop och förlovar oss.
2002
Torsten föds och allt förändras förstås. Äntligen mamma 36 år gammal!! Ulf är jättesjuk och får cellgifter under hela första halvåret.
2007
Året börjar med att jag förlorar min bästa vän Nancy Grace som dör på eftermiddagen på nyårsdagen.
Hemma med mina små troll. Har fyllt 40 och trivs med de gråa håren som kommer fler och fler för var dag :)
Det går ut på att minnas något speciellt man gjorde de år som slutar på 0, 2 och 7.
1972
Jag är sex år. Bor i Karlskoga och börjar lekis.
1977
Jag är elva år. Jag bor i Bureå i Västerbotten. Elvis Presley och min farfar dör 16 augusti.
1980
Jag är fjorton år. Vi har flyttat till Kristinehamn. Jag vantrivs och på Lucia dricker jag mig jättefull på någons föräldrars hembryggda vin.
1982
Jag går ut nian.
1987
Ett mörkt år...
1990
Jag lämnade äntligen Kristinehamn för en liten håla utanför Munkfors :) Underbart!
1992
Jag åker till Brighton för att studera men stannar kvar och jobbar i en spelhall. Illegalt eftersom det var tiden före EG/EU och EEC
1997
Nyseparerad. På grönbete. En vansinnigt rolig partysommar.
2000
Ulf och jag har flyttat ihop och förlovar oss.
2002
Torsten föds och allt förändras förstås. Äntligen mamma 36 år gammal!! Ulf är jättesjuk och får cellgifter under hela första halvåret.
2007
Året börjar med att jag förlorar min bästa vän Nancy Grace som dör på eftermiddagen på nyårsdagen.
Hemma med mina små troll. Har fyllt 40 och trivs med de gråa håren som kommer fler och fler för var dag :)
Överklagan
Nu har jag suttit 1 ½ timme och påtat ihop mitt yttrande till Länsrätten i överklagan om vårdbidraget. Två sidor blev det med en del hänvisning till gällande praxis och RFV anser 2004:4 ANVÄND DETTA ALLA FÖRÄLDRAR TILL BARN MED AUTISM!! VI HAR RÄTT TILL HELT VÅRDBIDRAG!! Naturligtvis under förutsättning att vi inte redan har en massa avlastning. Där finns också domar med mer en ett barn i familjen med npf. Samtliga domar som gäller helt vårdbidrag är för barn med autism. Första barnet är FYRA ÅR GAMMAL! Så föräldraansvaret behöver inte komma ivägen för helt vårdbidrag. Att inte få sova på åratal kan man väl säga överskrider föräldraansvaret mer råge. 10 maj ska mitt yttrande vara Länsrätten till handa. Det ska bli väldigt spännande att se vad som händer. OCh om jag har mage att gå till Kammarrätten om Länsrätten avslår min överklagan...
Tumhållning, pliiiis!
Måste bara igen
få uttrycka vilken enorm glädje det är att höra Torsten prata. Han säger mer och mer alldeles vanliga saker och jag blir hysteriskt glad varje gång. För två år sedan trodde jag inte att han någonsin skulle prata. Jag trodde aldrig att jag skulle höra honom säga mamma. Andra kanske tycker att deras barn är jobbiga när de ropar på mamma i ett, men för mig är det en fröjd varje gång. Han frågar mycket om vad jag gör och vad jag säger. Han vill att jag ska beskriva mer tydligt vad jag säger så att även han förstår vad jag säger - om jag pratar med någon annan. Han vill förstå. Han är inte bara världens sötaste och roligaste kille. Han är klok också.
Idag är han extra nöjd. Han har fått stanna hemma från dagis och så vill han ha bekräftat att rosa dag (lördag) och röd dag (söndag) ska vi stanna hemma med. Toppen! Att bara vara hemma med mamma är det bästa han kan tänka sig.
Idag är han extra nöjd. Han har fått stanna hemma från dagis och så vill han ha bekräftat att rosa dag (lördag) och röd dag (söndag) ska vi stanna hemma med. Toppen! Att bara vara hemma med mamma är det bästa han kan tänka sig.
Vaknatt på vaknatt på vaknatt på vaknatt på vaknatt på vaknatt på vaknatt på vaknatt...
Liv är sjuk och Sonja är snorig. Torsten är orolig. Alltid är det något. Och jag som ändå inte behöver någon sömn... Jag har sovit två hela nätter på sex år. Lite tröttsamt börjar det bli att ALDRIG få sova. Inatt vaknade Liv och mådde uruselt kl halv ett. Hon väckte Sonja som såg katten och blev överlycklig. Jag fick Liv att somna om men hon sover jätteoroligt nu när hon är sjuk. Sonja har inte velat sova alls. Hon har stängt ögonen en stund seb skrikit... Kl kvart i fem somnade hon äntligen efter att jag burit henne (för hand) i närmare en timme. Då hör jag Torsten gråta från sitt rum (ja, han har valt att sova i eget rum nu). När jag kom in till honom så är han halvsovandes och tårarna rinner. Han vill inte vara ledsen och han vill inte vara ensam... Jag kröp ner hos honom en stund men han somnade inte om. Vid halv sju satte vi på teven för nu har vi ju Barnkanalen och första veckan med Boxer har vi Disney Channel.
Äntligen TEVE!!
Ända sen vi flyttade in i det här huset har jag saknat KANALER på teven. Men vi kunde inte komma överens om leverantör. Jag ville ha Boxer eftersom jag vill ha trean och femman utan att behöva ha dem som tillägg och då är det ju bara Boxer. Maken ville ha något annat... Nu har jag i alla fall fått Boxer på min teve här uppe. Ett "kontantkort" utan att man låser upp sig. Man betalar i förskott i tre månader... Nu under första veckan har jag massor med extrakanaler tror jag. Tänk om man hade tid också. Kanske ska vi sluta vara ute i solen så mycket... En sak är säker i alla fall. Lap topen får följa med i in i vardagsrummet istället för att stå på köksbordet :)
Nu ska jag gå igenom tablåerna och försöka få Torsten i säng själv... Han vaknade halv fem (jag med såklart) så han borde somna ganska snabbt.
Behöver jag säga att jag ÄÄÄÄLSKAR teve!!?
Och så är det förstås trean och femman som krånglar :(
Nu ska jag gå igenom tablåerna och försöka få Torsten i säng själv... Han vaknade halv fem (jag med såklart) så han borde somna ganska snabbt.
Behöver jag säga att jag ÄÄÄÄLSKAR teve!!?
Och så är det förstås trean och femman som krånglar :(
Om någon undrar
så kan vi inte vara med på valborgsfirande med Torsten - eller med små barn heller.
Men 1 maj tänkte jag inte missa i år. Nu behövs det mer än någonsin. Ut med plakaten!!
Men 1 maj tänkte jag inte missa i år. Nu behövs det mer än någonsin. Ut med plakaten!!