40+, autism, tvillingar och sjalar

Inskolningen går toppenbra även om vi förstås inte lämnat än. De tycker det är jätteroligt! Och båda barnen somnar både till middagsvilan och på kvällen i sängen med mig på en kort stund. Wow! Så bra att vänta in dem till de är redo så slipper man hemska skrikmetoder som varken är bra för föräldrar eller barn.

Och så har jag nog fått ett vikariat - i Degerfors... Det är Manpower som anställer och jag ska träffa både dem och arbetsstället imorgon - maken får ta inskolningen - och så börjar troligen jag nästa vecka. Onsdag var det visst. Tjänsten är som löneadministratör och jag tror att de fastnat för mig p g a att jag har jobbat inom samma avtalsområde. Det underlättar förstås en del i upplärningen. Men det är inget långvik som det ser ut. Fast kul att komma igång och bra att ha en fot inne hos Manpower. Det blir tidiga morgnar med buss men maken för sköta lämningarna och så hämtar jag kanske... vi får se vad som passar bäst. 


Tack för alla råd och stöttning med rökningen. Det är ett gissel det där och jag kommer verkligen aldrig att röka igen men det är tufft varje dag nästan. Hoppas det går över.

Och om det var någon som trodde att jag fått mitt Boxer-kort så trodde den fel.

Igår åt Torsten mat som jag lagat - visserligen bara ugnspannkaka men den innehåller åtminstone både kalcium och protein. Han har knappt ätit ett mål mat på hela sommaren. Bara mackor och naturella hamburgare från mcdonalds. Och så Provivas mangodryck. Idag drack han apelsinjuice och åt rostad macka fast han är i tekakeperiod. Värsta svängningen.

Men bäst av allt: Igår badade han med pappa i poolen. Länge. Och skvätte vatten. Och hade vatten i ansiktet.

Jag känner mig helt onormal. Ungarna (mest Torsten förstås) gillar film. Vi allihop gillar Pixar. De är otroligt bra allihop. Den enda vi inte har är Lilla kycklingen. Hursomhelst är favoriten Bilar. Nu till mitt abnorma beteende. Jag gråter varje gång jag ser finalen i Pistongkuppen. Hudson Hornets come back och Lasse Chassis krasch. Åhhh! Det klumpar sig i halsen och tårarna kommer. Det är ju för bövelen en animerad barnfilm! Det är bilar! jag kan helt enkelt se den hur många gånger som helst  - den går ofta minst en gång om dagen - och börja böla varje gång... Behöver jag hjälp och i så fall vilken hjälp?

Sitter med morgonkaffet och försöker punktmarkera Bus-Liv i hennes framfart.... Hon är väldigt företagsam. Hon drar ner något från köksbänken (klättrar på lådorna) och när jag går för att ta rätt på det klättrar hon upp på bordet och tar fruktyoghurten som hon inte hade tid att äta innan, springer i väg med den utom synhåll men lämnar ett tydligt yoghurtspår... und so weiter... Det är inte många sekunder som jag kan sitta ner. Sonja är mest mammig och glömmer att leka. Man får påminna henne om det och då går det jättebra.

Just nu är jag lite upprörd på Boxer. Jag har ett korttidskort - som kontantkort till telefonerna ungefär. Igår skulle jag fylla på för första gången och det gör man på internet med kort eller internetbank. Och inget av alternativen funkar. Och deras kundtjänst gick inte att nå och kortet går ut idag. Trött jag blir. Jag ska göra ett nytt försök idag, men jag gillar inte det här strulet. Och gissa hur det blir om plötsligt Barnkanalen och Nikelodeon är borta!! Hur ska man förklara det för en kille som bryter samman?

Det är bara en dryg vecka kvar till Torsten ska tillbaka till dagis. Det blir alltid en kamp första veckan. Han vill vara hemma. Och nu blir han väl själv med en treåring varannan dag. Inte så kul. Inte för att de är något fel på A, men det skiljer ganska mycket i ålder. Torsten är ju nästan sex år.

Om tre veckor börjar inskolningen av Liv & Sonja. Ångest. De är för små för dagis!! Tur att det är drömpersonal på avdelningen.

Veckans framsteg: Sonja kan sjunga hela Hejhej sommar-vinjetten!

Röran i hyllan bakom är p g a att vi gett upp om att ungarna ska sluta riva ut allt de når.