Vaknatt på vaknatt på vaknatt på vaknatt på vaknatt på vaknatt på vaknatt på vaknatt...
du har mammakrafter du..
2 hela nätter på sex år... men du ser ändå inte ut att ha ringar under ögonen.. det e ju bra ; - )
Men det kommer nog ett grått hår om dagen nu.
du borde verkligen få sova. Men jag kan inte göra annat än skicka över lite styrka så här över internet. Är liv sjuk igen? Har hon ont i lederna tror du?
Hon har djup hosta, snuva och feber. Så ont i lederna har hon säkert. Hon kan inte hitta något bra sätt att sova på utan kränger sig fram och tillbaka hela natten. Hoppas på bättre sömn inatt.
iza har ont i lederna nu så jag undrade lite därför. Ikväll somnade hon utan melatonin. Men med brufen o en lång varm dusch i vår nya dusch där man lätt kan stå o slipper kliva i o ur badkar. Så efter en stund kunde hon lägga sig o sover så gott nu. Och det var länge sen kan jag säga. Igårkväll testade vi det här med duschen med men ikväll skrek hon liksom hjärtskärande av smärtan i lederna.
Å det är så kämpigt att inte få sova! Du kämpar verkligen du! 3 barn är 2 mer än vad jag har...så...Förstår att det antagligen alltid är något av barnen som behöver din uppmärksamhet på nätterna...
Hoppas det vänder snarast och blir till det bättre!!!
Kram!
Usch, jag vill verkligen inte gå tillbaks till den tiden. Hoppas du får sova snart. Jag är verkligen ingen bra mamma om jag inte får sova.
Nu får du ursäkta mig om jag ställer en dum fråga, kanske jag missat något när jag läst din blogg. Lever du ensam med dina barn? Så tufft det måste vara att inte kunna dela vaknätterna!
Vi är ju förunnade med en dotter som sover hela nätterna fram till 06 (än så länge), det har bara varit ett fåtal nätter när hon varit riktigt sjuk i hjärtsvikten som var vaknätter, samt när hon sondmatades var tredje timme som var tuffa. Men två nätter på sex år, jag skulle ha däckat för lä'nge sedan!!! Mammor är otroliga!
Nej, Ingrid. Jag lever inte själv med barnen. Jag är gift och har en bonusson på femton. Min man blev cancersjuk när vi väntade Torsten för sex år sedan och är fortfarande inte bra. Under perioder delar han bördan med mig men sen i vintras har jag fått klara mig nästan helt själv.
Åh, förlåt mig mitt misstag. Vilken styrka ni måste besitta! Ni har all min beundran. Känner mig dum och saknar ord just nu, men hoppas att du inte tog illa upp.
Nej, men kära du! Inte gjorde du något misstag! Hur skulle du kunna veta? Ibland känner jag mig ensamstående *fniss*
här kommer massa styrka att ta dig över puckeln. att du sen är den som är själv mycket med vaknätterna sen med är ju en annan 5a. Du klarar dig (och om du inte gör det får du ringa mig så kommer jag!)
kram