Jo jag vet...
att det är nedslående att besöka den här bloggen nuförtiden... Värsta motvinden har vi drabbats av. Men det är ändå så att barnen mår bra och är glada. Livet är inte så hårt egentligen - men såna saker som händer oss tar energi. Energi som vi inte har.
Men ny bil har vi nu. En sån här: 
Bilden är snodd från nätet. Sjusitsig är den i alla fall så att hela familjen kan åka bil. Det har vi inte kunnat på drygt 1½ år.
Barnen trivs på dagis och jobbet går bra. Jag kliver upp halv sex och travar till bussen tjugo över sex varje morgon. Jag får en del motion också. Varje morgon får jag en femtonminuterspromenad - eftersom jag väljer att gå till stationen istället för en hållplats tio minuter bort. Och sen är det tjugo minuter till stationen i Degerfors varje eftermiddag. Och sen hem igen med ett stopp på dagis och hämtning av alla barn. Det blir en timmes motionerande varje dag. Och jag äter inte så mycket heller under veckorna. Mat och frukt men inget annat.
Degerfors är ett trevligt ställe måste jag erkänna. När jag klev ut från Nämndhuset för att traska till tåget en eftermiddag mötte jag en konstapel som artigt hälsade :) Och barn jag möter på väg från skolan hälsar också... Men är Degerfors så litet att alla hälsar? Trevligt är det i alla fall. Och på måndag vankas det restauranglunch med M som jag inte träffat på åratal. Hon flyttade dit ungefär i vevan när Torsten föddes... Hon visste inte att jag var trebarnsmor nu.
På söndag börjar föräldraträffarna i FA. Har du ett barn med autism och bor i östra Värmland så är du välkommen!! Ja medlem i FA ska man ju vara med.
Har inte sett om insändaren kommit med i någon tidning ännu...
Hmm ja, jag gjorde den där testen om föräldratypen och .... tja cool är jag tydligen...
ja ja kanske stämmer lite då da, allt ordnar sig förr eller senare, men musikfestivaler- nä säger som Majsan att jag går ju inte ens själv ju....... hmmm
Vad skönt med ny bil! Kul att du verkar trivas på jobbet också!
/Eva