Bakslag

Det har varit stora förändringar för barnen de här veckorna. Liv & Sonja har börjat på dagis. De ska med på morgnarna när Torsten ska iväg. Det är en stor förändring för Torsten också. Jag är inte hemma när barnen vaknar. Torsten stannar där drygt tre timmar längre än han brukar. Han har tydligen varit glad och så där men idag kom bakslaget här hemma. Han blev rent hysterisk på Liv när hon stod nära teven för han var rädd att hon skulle stänga av den. Och sen fick ingen annan vara hemma för han skulle vara bara med mig. Och jag var tvungen att plocka ner plancherna han har på väggarna. Varför vet jag inte.

Nu vill jag va en lecken polke, snyftade han och kröp in under täcket i sin säng. Han har varit ledsen och trott att jag ska missa tåget varje dag sen i onsdags. Hoppas att det snart ska bli rutin för honom.

Imorgon ska vi åka till vischan och träffa Lotta!   
Leaf Pile 






Kommentarer
Postat av: Stina

Lilla Torsten, hoppas det lättar för honom snart! Vad bra att han kan säga att han är lecken och att han har en sån go mamma som finns där för honom!!!
KRAM/Stina

2007-09-07 @ 22:58:23
Postat av: Ewa S

Åh har ÄR lik min Jocke. Jag blev alldeles varm när jag läste det. Tänk vad mycket funderingar din son har. Ibland har jag funderat på om huvudet exploderar snart på min....Tänk att din lille är så orolig för att du skall missa tåget också exakt så där skulle Jocke reagerat.

Postat av: Anna M

Hur gammal är Jocke nu? Kan inte du bara ge mig ett facit på hur jag ska göra allt :)

2007-09-08 @ 11:30:18
URL: http://tartmamman.blogg.se
Postat av: johannapannan

åh vad jag önskar att man kunde krama om honom och
säga att det faktsikt är okey. Men så lätt är det ju inte. Det rör sig så mycket i deras värld och att förstå det är inte det lättaste. Ett facit vore bra, men .. huuh. Önskar man kunde hjälpa. men vet du. Då du skriver att du var " tvungen att ta ner hans planscher, varför vet du inte" försök så kan du ju vända det positivt. Du förstod _att_ du skulle ta ner dem och du hjälpte honom med det. Själva varför kanske du aldrig får reda på men det var mycket positivt ändå.
Styrka och ork till er och till T och L&S. kramar!!

2007-09-12 @ 19:54:06
URL: http://johannapanna146.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback