40+, autism, tvillingar och sjalar

Ett litet försvar till den väldigt påhoppade Annica Dahlström Jag har hört henne föreläsa och tycker att hon är bra men kontroversiell förstås. I boken Könet sitter i hjärnan sammanfattar hon år av forskning - andras forskning - och för många är den skrämmande. Jag tycker det är hemskt om man t ex börjar ursäkta misshandel och våldtäkter som biologiska beteenden hos män, men jag tror att vi är långt därifrån. Jag är feminist men har inga problem med att vi är biologiskt olika för det. man kan ha samma värde och vara olika. Jag ser klara skillnader i mäns och kvinnors beteende i föräldrarollen t ex. Med riktigt små barn alltså. Men samma värde har vi i alla fall. Varför är det så känsligt det där? Varför sitter människovärdet så löst?