40+, autism, tvillingar och sjalar

Idag är ingen bra dag. Först och främst så är jag helt slutkörd av att ta hela ansvaret för barnen. Igår bar jag Sonja på ryggen ute när de sov middag samtidigt som jag drog den tunga vagnen och handlade. Sen när vi kom hem - jag och samtliga barn var Liv jättekinkig och efter ett tag åkte hon upp på ryggen och somnade omedelbart medan jag stekte pannkakor. Sen bar jag förstås Sonja igen vid sovdags. När det var dags för Torsten att lägga sig var han inte redo utan ville "gå runt" vilket innebär att han går fram och tillbaka över golvet (alt springer) medan han funderar och ofta verkar det vara väldigt njutbart och lugnade för honom.Jag satte mig för att vänta och kände hur kroppen värkte och hur trött och hungrig jag var. Till slut lyckades jag övertala honom om att det var dags och vi la oss. Halv nio var jag klar med alla läggningar och kl nio fick jag mat. Då var jag alldeles för trött för att ta jättedisken som invaderat köket. När jag äntligen skulle få sova så började barnen vakna och skrika. De har avlöst varann hela natten. Kl 4 vaknade Torsten och kunde inte somna om. Det var dags att gå upp. Kl halv sex vaknade de andra. Jag var så trött att tårarna brände under ögonlocken. Börjar bli förkyld också... Barnen är på dåligt humör p g a dålig sömn och grinig mamma. Disken står där och morrar och måste göras :/  Maken ligger likblek i sängen och mår inte alls bra. Var tvungen att kolla att han andades för han såg faktiskt inte levande ut när jag var inne sist.  Jag var faktiskt tvungen att påminna mig om att jag lever min dröm - att ha barn.

  

Go woman! Man måste få gnälla lite. det är nyttigt att lätta på locket lite ;) Fin gest av din Karl med smyckena! Härligt och som du förklarar den här häftiga resan verkar du värd dessa helt klart! Stora kramen!//sissi

Du gör ett jätte-jobb. Många kramar till dig!

ja du anna. du behöver nog vila lite. Fast det går ju inte just nu när du har din man sjuk. Vet ju tyvärr alltför väl hur det är. Jag tänker på er.
kram

Ni är rara!!

Jag önskar att jag kunde ge dig lite energi men kan bara ge dig lite medlidande. Har bara två barn med 20 månader i mellan men det där med nattsömn har inte alltid varit den bästa. Men jag har ofta struntat i alla måsten och sovit middag med barnen. Annars hade jag nog gått på knäna totalt många ggr. Hoppas det blir bättre för dig snart