Ny medicin & friska barn
Nu har barnen varit friska i en vecka drygt och igår började jag med en ny medicin för mina fötter och andra leder. Det känns som att ett nytt liv har startat. Vi kan gå ut och uppleva hösten med alla färger. Torsten och jag observerar varje morgon på väg till dagis alla hösttecken. Med upprepningarnas makt ska jag försöka få honom att förstå årstidernas växlingar.
Både Torsten och jag är ur slag just nu. På honom märks det genom hyperaktivitet och hos mig i sämre tålamod. Till på köpet snubblade jag när jag bar honom idag. Vi föll raklånga i golvet. Jag hamnade över honom. Stackars barn. Han slog armbågen och pannan och jag dunkade i höften. Är så lättad att han inte bröt något. Usch, vilken upplevelse. Och jag var arg när det hände. Liv och Sonja blev helt förskräckta och skrek de med. Kaos. Tur att styvisen var hemma och kunde hjälpa till med tjejerna medan jag plåstrade om Torsten. Jag känner mig som världens sämsta mamma idag
Stackare, tur det gick bra med er båda! Tycker det låter som du är en mamma med stort tålamod och att du jobbar mycket med Torsten för att han ska må bra, men emellanåt får man nog acceptera att man känner sig som världens sämta mamma ändå. Vilka söta tjejer du har, och så stora de börjar bli.
Kramar!
Det är ingen fara! Kramas och prata så brukar det gå över. Ibland känner man sig som världens sämsta och uslaste mamma. Vet du vad jag brukar tänka då?
Jag är den bästa mamma de har och de älskar mig! Så det så. Olyckor händer så lätt.
Vad snälla ni är! Torsten har redan glömt alltihop som tur är.
Inte världens sämsta mamma! Alla har vi våra dagar, och ibland händer det saker man inte råder över. *kramar om*
Tack snälla du! Ja, du vet ju lite hur det är...