40+, autism, tvillingar och sjalar

Idag har vi haft riktigt mysigt med storken. Den har fått vara hängmatta åt hela barnaskaran. Torsten gungade länge och väl och mådde väldigt gott. Sonja ville helst hänga ut med armar och ben men trivdes också fint. Liv stängde ögonen och somnade så fort vi la ner henne i den. Två gånger låg hon och snarkade där och vi blev sittande med henne eftersom vi inte vågade lämna henne ens för en sekund. Så stadig är den inte.  Jag tror att Torsten kommer vilja att jag knyter upp hängmattan imorgon igen.